Dishing the dirt on science

Muminpappa har ångest över disputationen

2010-11-29T22:36:00.005+01:00

Har du fått ihop mycket material? frågade mamman.
Massor. Men det behövs lika mycket till innan jag ens kan börja på min avhandling. (red anm: sa pappan. Mumintrollet blir intresserat och frågar om avhandlingen) Men pappan förmusslade sig genast och fördjupade sig i sin soppa.

Tove Jansson, Pappan och Havet, 1965.
Rabén och Sjögren

epMOTION

2010-10-10T18:30:00.001+02:00

http://www.youtube.com/watch?v=5RT5DofzEv0

Disputationsnedräkning: 14 månader

2010-09-18T11:19:00.004+02:00

Hej igen bloggen!

Nu var det för jävla länge sen. Men, som jag sa till biologen igår, det har inte kännts värt att skriva när man glidit från galghumorn rakt ner i den nattsvarta misären.

Men: jag tänkte försöka kartlägga vägen mot disputationen med en betraktelse i månaden, jag kallar den disputationsnedräkningen. Nu är det T-14 månader som gäller. Status just nu: Var tvungen att gå till min handledare och berätta att jag ligger på en fysiskt ohållbar stressnivå (företagshälsovårdens stressdoktor gick jag till redan för en månad sen, det kändes mycket lättare). Känner hur hatet bubblar i mig när studenter och nya doktorander säger att se känner sig "stressade". Jaha, kom tillbaka när du inte kan sova på nätterna, blir gråtfärdig av minsta motgång och har ett tryck över bröstet som inte har släppt på 4 månader. Kom tillbaka när du jobbar 9 timmar om dagen men det känns som 24 eftersom hjärnan bara inte kan släppa jobbet ever. Handledaren var förvånansvärt förstående. Han föreslog att jag skulle delegera allt allmänt ansvar för labbet, jobba i labbet när de flesta inte är där och kanske gå ner lite i arbetstid (har aldrig kännts det minsta aktuellt innan, men nu otroligt lockande). Två dagar efter mötet fick jag en panikångestattack (the real deal, inte "åh, jag får panikångest när jag tänker på det"). När jag väl skrapat ihop migsjälv och gått tillbaka till jobbet slutar dagen med att botten går ur en metanolflaska och labbgolvet täcks av giftigt lösningsmedel. Ägnar en kväll åt att trycka ner tankar på att jag är förgiftad.

In short: Forskarens hårda lott har fått en helt ny innebörd. Målsättning just nu = återerövra galghumorn och överleva disputationen. Stay tuned!

Låter cp, låter kul

2010-09-15T18:05:00.000+02:00

Jane-Austen syndromet

2010-09-15T17:57:00.003+02:00

Ansträngde mig extra mycket när jag skrev ett abstract för någon månad sedan. Torrt torrt torrt skulle det vara, så tråkigt som det bara gick. Till slut hade jag lyckats (tyckte jag): jag somnade nästan av att bara titta på det. Min handledare skrattade förtvivlat åt mig när han läste det och sa att det lät som en en litterär avhandling om sekelskiftesprosa. Här kommer alltså ovärderlig info!

Uttryck som under inga omständigheter får nämnas i Naturvetenskapliga sammanhang:
so far
whilst
as big a
as well as
in the magnitude of the measured parameters
these affect the nature

En sak var bra dock, tyckte han. "Bra bra, mycket tyskt":
aim to pinpoint

Kemister gör saker tillsammans

2010-05-12T16:22:00.003+02:00

Veckans excitement: En mkt försynt kinesisk doktorand begick misstaget att lämna ut betyg till en student (tydligen förbjudet). Det skulle han inte ha gjort. Straffet blev en 20 min lång utskällning från en hetsig latina-professor (hon ser ut som Betty Boop men låter arg även när hon är glad). Efteråt började doktoranden gråta. Han satt jämte mig och snyftade okontrollerat och torkade ögonen med en servett. Jag försökte klappade honom lite tafatt på axeln.

Kurs

2010-04-28T20:30:00.004+02:00

Nu är det än en månad sen mitt offentliga bloggraseri, och ungefär lika länge sedan jag idkade någon typ av friskvård (ie gympa). Vad har hänt däremellan? Ja man kan ju gissa. Först jobbade jag, sen gick jag tre doktorandkurser på raken och återupptäckte livet. Återupptäckten var motiverande, och eftersom det fanns gott om tid till fantasi utan behov av verifiering var det en inspirerande tid. Nu har jag massvis av nya hoppfulla idéer om projekt, redo att krossas av överordnade!
Egentligen ska man skriva artiklar under kursföreläsningar. Lite svårt när man är tolv i klassen. "Har du hunnit skriva artikeln än" frågar min handledare efter en veckas kurs. Nej, förlåt förlåt. Krossa mig med kunskapens äpple, förruttnat av min ignorans.

Best of 2009: Disputationsfesten

2010-04-22T18:51:00.002+02:00

En sista sak som jag känner mig tvungen att lyfta fram från 2009: Disputationsfesten för en numera doktor i organisk kemi i höstas. Det finns många saker jag stör mig på med organiska kemister (kan bli ett eget inlägg), men festa, det kan de. Disputationsfesten inhöll många pikanta inslag. För att nämna några: hemkryddad malörtssnaps signerad lektor på institutionen, nakenbilder på nyblivne doktorn (verkar vara disputationsfest-standard?), professorer som dansade mellanstadie-dans till "Boten Anna", genanta avslöjanden, mer än lovligt dragna post-docs och en high-five med en fruktad och pensionerad professor i organisk kemi. Good stuff, helt enkelt.

Enough reminiscing! Nu vänder kemisten blicken framåt!

Best of 2009: Säkerhetsdatabladet!

2010-03-30T23:31:00.003+02:00

(åh nej, inte mer vanillin!)

Säkerhetsdatabladet är oftast skräckfylld läsning för kemisten. Ibland blir man dock förvånad. Vi köpte in vanillin som skulle användas som TLC-stain (för att visualisera olika kemikalier uppdelade på silika-platta). Äntligen får man jobba med något som 1) inte är farligt 2) luktar gott tänkte vi. Det är man inte bortskämd med som kemist. När jag läste säkerhetsdatabladet till vanillinen hittade jag följande oväntade info: Det finns LD50-värden för vanillin.
Jag citerar:
LD50 Oralt - råtta - 1.580 mg/kg Anmärkning: Beteende: Koma LD50 Hud - kanin - > 5.010 mg/kg Anmärkning: Beteende: Sömnighet (generellt nedsatt aktivitet) Beteende: Näringsintag (djur) Mag-tarm: Bukhinneinflammation
Biologer och farmaceuter där ute, rätta mig om jag har fel, men måste inte djur dö för att man ska få fram LD50-värden? Har någon haft som jobb att ha ihjäl ulliga kaniner genom att smörja in dem med vanillin? Hur mår den personen idag? Är Djurens rätt och 13-åriga militanta veganer underrättade? Jag bara undrar.

Best of 2009: Anekdoterna!

2010-03-24T03:20:00.004+01:00

EuCOMC XVII (varför heter inte våra konferenser coola grejer som "Blood and Defense") var kanske en medelmåttig konferens, men herregud vad många bra anekdoter som kom fram. Det här inlägget hade kunnat bli hur långt som helst, men jag nöjer mig med top tre:
(tar inget som helst ansvar för sanningshalten i någon av dem)
1) En pensionerad amerikansk kemiprofessor fortsatte labba i sitt eget privata labb. En dag kom myndigheterna för att göra en inspektion. På gården utanför labbet fanns ett svart hål (literally). Vad är det? frågade myndigheterna. "It's my pit" svarade professorn. Det visade sig att hans waste disposal var att hälla alla kemikalier i hålet och sätta eld på dem.
2) I ett av labben på stockholms universitet finns något som kallas "bomben". Det är någon sorts ansamling av kemikalier i något slags behållare. Ingen vet riktigt vad det är och ingen vill ta tag i det. Alltså låtsas man kollektivt att "bomben" inte finns.
3) En tysk deltagare berättade att han var den sista doktoranden hos sin handledare. Följdaktligen blev det hans uppgift att tömma labbet (där generationer av kemister jobbat). Extremt reaktiva kemikalier (tex pyrophorics) tog han ut på gården, ställde över en ståltunna och sköt sönder med gevär! Destillationsbulor med natrium slängdes i floden.

Forskarens sura lott

2010-03-23T16:07:00.001+01:00

Forskarens hårda lott:
Jobba hela helgen på presenttion och dataanalys. Inte lämna hemmet, tvingas tröstäta godis för att överleva och tillbringar alltså helgen i ett rus av illamående pga sockerchock.

Klimax:
Chef tycker att det är viktigare att imponera med data från flashiga sekvenseringsmaskiner i asien. Visar alltså inte presentationen, trots att mötet skulle handla om det projektet. Obs! Mötet är 15 timmar långt.

Lösning:
Deletar filen i vredesmod och trakasserar chef emotionellt genom att inte le och bara svara med ja och nej på frågor. Lär alla en läxa genom att vara extremt sur och hata jorden för evigt.

Best of 2009: Boken!

2010-03-17T02:02:00.002+01:00

Bad science! Fy satan vad fin den är. På 288 sidor ringar Ben Goldacre in allt som är fel med dagens samhälle. Till och från är han dessutom väldigt rolig. Om du någonsin köpt en dyr hudkräm som utgett sig för att ha en effekt baserad på vetenskap, ätit mer antioxidanter eller köpt kosttillskott är detta boken för dig. Eller, är du en tänkande människa är detta boken för dig.
Mitt ex är tvångsutlånat till biologen, så jag kan tyvärr inte infoga mina favorit quotes, men kolla gärna in hemsidan:
http://www.badscience.net/

Best of 2009: Kursen!

2010-03-13T16:04:00.006+01:00

(snodd från)

Eftersom jag försvann lite förra hösten (pga det omänskliga trycket på doktorander, hat mot forskningen etc) vill jag gottgöra eventuella bloggläsare genom att summera lite från 2009. Jag vet att det är lite sent, men my blog, my rules! Ha!

Välkommen till:
Best of 2009
Första kategorin blir Bästa kurs.
Helt out of character var kemistens bästa kurs Cell culturing! Men satan vad kul det var! Framförallt, lyckan i att jobba med något som man kan se (i mikroskop iofs men ändå). Och celler är så gulliga, men får lossa dem, mata dem, ta hand om dem och färga dem gröna. Fint! (Kanske är mer nurturing än jag trott? Jag som inte ens hade en tamagochi?) Lärde mig till och med räkna dem till slut. Vi från "the exact sciences", lite klentroget: "Man räknar dem för hand? Finns det inget automatiserat?". Här hade jag gärna velat visa mina egna GFP celler, men den bilden är i sverige så jag får sno en från internet istället.

Heels

2010-03-11T16:05:00.000+01:00

Det tog inte mer än 48 timmar på svensk mark innan profesoran utnämnde fredagar till värdelösa arbetsskors dag. Detta för att flaunta sina nya designerheels. Har detta någonsin hänt på ett labb tidigare?

Kulturkrock

2010-03-05T23:42:00.003+01:00

(vad är den så jävla glad för?)

Believe it or not, med vissa markanta undantag har jag inte varit rädd för att dö av labbet nästan alls de senaste sex månaderna. Framsteg!
Men sen var man utomlands igen, i frankensteins labb i new york närmare bestämt. On the plus-side: Folket är super, handledaren är duktig och sympatisk och jag får ägna mig åt mitt utan störningar. The down-side: Det känns ungefär lika säkert att labba här som att göra det hemma i köket.
Dagens upptäckt: Det ligger en mindre sjö av kvicksilver under ett av dragskåpen. Där har den legat och pyrt i minst ett år. Fuck that, tänkte jag, sist labbade jag ju inne i det andra labbet. Under mitt gamla dragskåp hittade jag typ fem kilo formaldehyd.
Och ventilerade skåp? För pussies tycker new york-kemisterna.
Räkna med regelbunden dödsångest några månader framöver!

Passivt aggressiv personlighetsstörning

2010-03-05T12:43:00.001+01:00

Det var inte jag!

(ursäkta spegelvändningen)

Vacuum

2010-03-05T04:11:00.002+01:00

(i wish att min pump var så här snygg)

Den oorganiska kemistens bästa vän är vakuumpumpen. Ibland är den även ens sämsta vän, vilket min nya kollega bittert fick erfara för någon vecka sen när hennes pump plötsligt inte ville skapa något vakuum alls. Efter en halv dags omsorg och ett surt "Jag är kemist inte mekaniker" (om jag fått en spänn varje gång jag tänkt det...) gav hon upp och började leta efter en ny.
Jag informerade henne om att vi hade ett gäng i förrådet. Men de står antagligen i förrådet för att de inte funkar, lade jag till.

Min kollega (efter turen till förrådet): Jag hittade två märkta med lappar där det stod "Do not work" och så en som du hade märkt "Piece of shit!".

Fashion report

2010-03-04T15:48:00.001+01:00

Dom svettiga ullskorna är heta på labben i vår. Bry dig inte om att kollegorna rynkar på näsan och anmäler dig för ovårdad klädsel.

Min mest hatade inkubationstid

2010-03-04T15:31:00.007+01:00

Definitionen av biologi är inkubationstid. Ingen biologi utan inkubationer- korta eller långa, 15 sekunder eller 15 dagar. Egentligen är inkubationstid bara att vänta på att valfri grej som man planerat ska hända ska hända, vilket man skulle kunna säga är vad livet verkar gå ut på men det är ju det biologi är, liv (skrock skrock)!

Dock, när det heter inkubationstid är det mycket värre. Då hänger ens framtida välmående, karriär och möjlighet till drägligt liv på det om man nu skulle dra det till sin desperata spets.

Alla på labbet har sin speciella hat-inkubationstid och även jag. 15 sekunders centrifugering? Skaka provrören var tjugonde minut i två timmar? Been there done that. Men min personliga hat-favorit är 5 minuter. Fem minuter vid en vrålande maskin i en öde korridor. Sen byta rör. Fyra gånger. Mellan bytena ska maskinen aspirera 3 ml vätska. Det tar typ 2 minuter. Tur jag har en filmfunktion på datan så jag kan dokumentera mitt begynnande vansinne.

Cellmedium dansar till en låt

Lek och lär om du cp är

2010-03-03T15:15:00.004+01:00

Och ja, efter en och en halv veckas 12timmars pass i labbet (minst) är följande det enda jag kan göra med min hjärna: repetitivt bygga och ta isär abcam-lego.

Under isen

2010-03-02T12:40:00.005+01:00

Bild från Herzogs "Encounters at the end of the world"

Herzog har gjort en fantastisk film om livet under den antarktiska isen. Jag tycker att det är helt otroligt att Alfred Wegener institut låter oss lyssna på deras ljudupptagningar från samma plats, och live! Gå in på denna sida och klicka på en av länkarna genast för att höra isberg lossna, valar sjunga och sjöborrar glida över sanden i vatten under fryspunkten.

Ond bråd död

2010-02-23T17:33:00.001+01:00

Finns det något som jag hatar mer än något annat på vår planet så är det att jobba till två utan lunch. Just nu är jag ett massförstörelsevapen. Jag skulle kunna förinta städer. Men eftersom alarmet pep efter min 8 minuters lunch så hinner jag inte. Nej. Jag måste istället tvätta celler och köra dem i FACSen. Men snabbt! För samtidigt ska jag färga in blåsor, ett arbete som blev försenat då någon kastat antikroppen jag lagt fram för användning dagen innan och jag därmed fick gå genom tre hus för att gräva i en -80 C frys efter nya antikroppar utan handskar.

Men det måste gå fort! För sen måste jag även se till att min beställning på plattor dykt upp. De jag beställde förra veckan var det ju någon som slängde/tog i fredags. Varenda en av de 50 st jag ställt åt sidan med mitt namn på.

Slutligen blev jag ombedd att kolla till möss och kissa dem. En liten tjänst. En liten tjänst vid halv åtta tiden på kvällen, som tar kanske 60 minuter. Så gärna. Inte behöver jag vara med i artikeln för det, nädå.

Vardagsdiskussioner på väg till lunchrummet

2010-02-18T12:29:00.004+01:00

The Happy Bladder!

- Hej vad gör du då?
- Väger små bitar av matstrupe från en mus.
- Pilligt.
- Särskilt när de flyger ut av den statiska elektriciteten.
- Jo. Nu ska jag choppa lite musblåsor.
- Kul...men hur enkelt är det? Det är väl bara en slemhinna?
- JA.
- (fniss) *galghumor*

Ripley, var är du?

2010-01-19T22:21:00.003+01:00

(scen från labbet?)

Förra veckan präglades av en incident i syraskåpet. En plastdunk med salpetersyra hade börjat läcka och sakta men säkert åt sig syran igenom en stålkorg och en tjock träskiva och hann lämna ett brunt snigelspår på golvet innan vi upptäckte skiten. Vid närmare inspektion stod det med mycket liten text "omtappa på glasflaska vid längre förvaring" på dunken. Dunken har varit där så länge någon kan minnas.
Följder:
1) Vi fick inventera och omplacera alla syror till ett annat, inte heller optimalt, skåp.
2) Det gamla syraskåpet ser ut som om någon dödat en alien i det.

"He was very friendly and just a lovely little chap"

2010-01-11T11:18:00.003+01:00

"Popular" guinea pig feared dead

Rubriken på en artikel från BBC News.

Måste ses!!

Ambition går före fall

2010-01-04T12:45:00.003+01:00

"Vara tillbaka på jobbet" (trestegsmodellen)

1. 08:30 Ingen annan är här! Jag är den mest ambitiösa doktoranden?
2. 09:30 Labbass kommer. Hon var här i mellandagarna. Aha.
3. 12:30 Två doktorander dyker upp. Den ena har varit här sedan i lördags. Typisk replik: "Igår körde jag tre försök parallellt"
4. 12:50 Blogga.

Glamourös goodiebag my ass

2009-11-27T21:49:00.004+01:00

I veckan fick jag en avi med posten. Jag blev lite förvånad, men tänkte att det kunde väl vara något trevligt som en försenad eller för tidig födelsedagspresent till exempel. Det var det inte. När jag hämtade ut den bruna lilla kartongen, skrynkligt ihoptejpad med vit MERCK BIOSCIENCE tejp skramlade den som en marackas/små benknotor från tolv labbmöss och förlöste sedan en lapp ("Congratulations! Here is your PhD welcome package!") i mina öppna armar. Resten av innehållet var så sorgligt och i vissa fall (läs den flottiga gummibollen t.h.) så imponerande motbjudande att jag kände mig nödgad att föreviga det. Och samtidigt tänkte jag att detta här är det närmaste jag någonsin kommer att komma en goodiebag. Det glamourösa forskarlivet.

Följande dag klippte vi hål i gummibollen och la en liten klump torris i den. Det var den värd.

Citerat profesoran

2009-10-30T20:58:00.001+01:00

"Gör såhär: ge dig själv en deadline på tre dagar."
-Om tre nya projekt på helt nya metoder.

Bakterien som kontrollerar vädret

2009-10-23T11:26:00.008+02:00

Kemistens tips om podcaster var början på en livslång vänskap mellan mig och de brittiska medierna. Discovery från BBC World Service (21 oktober) handlade om Pseudumonas syringae, en gramnegativ bakterie som lever på växter. Tillsätter man P. syringae till ett rör med kallt vatten så fryser det omedelbart till is, och då bakterien är så vanligt förekommande så undersöker man nu dess möjliga påverkan på vädret genom att mäta halterna som avges till luften vid olika väderförhållanden. Det hela är mycket intressant. Nästa gång jag ser att det är frost på grästmattan kommer jag tänka på gamla P.s. Kanske kommer jag även att sluta äta snö.

Just nu i namibia

2009-10-08T15:05:00.001+02:00

[2009-10-08 14.56.47] Davve: det är inget jobb, utan ett exjobb egentligen

[2009-10-08 14.59.08] Davve: har inte hittat några kamelspindlar senaste nätterna

[2009-10-08 14.59.44] Davve: så nu kanske jag ska göra en projekt om en fet syrsa som bor i en lokal buske

Lazy

2009-10-02T14:16:00.002+02:00

Dagens lataste: Orkar inte sätta på en ny kanna kaffe (det är ju alltid jag som gör det!) så jag går ut i "caféet" och köper en kopp för 10 spänn istället. När jag kommer tillbaka till avdelningen har någon såklart satt på kaffebryggaren.

Scener ur en forskargrupps vardag

2009-10-01T22:03:00.005+02:00

i) Vår bangladeshiske (?) post-doc har fullgjort sitt år i kalla norden och lämnat oss. Enligt uppgift kramade han min nya kollega fyra ggr under den sista dagen (Hon: "Sista gången luktade han så surt av svett att jag nästan klöktes"). Mig kramade han inte. Undrar om det har att göra med att jag uppmanade honom att städa ur sina jävla vialer ut frysen minst tio gånger de sista dagarna? (Han gjorde det också! Victory!)

ii) Min andra kollega som precis tryckt sin avhandling fick ett mail. Det var från en sur och seg före-detta ex-jobbare. Mailet löd ungefär: "I have now read your thesis. I found some mistakes. Do you want me to e-mail them to you?". Min kollega: "Och jag har inte ens gett honom ett ex av avhandlingen?!"

BYOB- bring your own bunny

2009-10-01T21:00:00.003+02:00

VARFÖR finns inte detta i Sverige!?!

Brott! Drama! Hot och våld!

2009-09-29T15:18:00.004+02:00

Det har inte bara varit ovanligt dramatisk stämning i allmänna nyhetsmedier på sistone. Vissa forskningscentrum i Lund har också fått sin beskärda del! Sydsvenskan rapporterar idag om datatjuvarna som snodde två laptops på mikrobiologen imorse. Jag kan exklusivt berätta förljande om tjuvarna: de hade fötterna på bordet när de satt och väntade på att bli insläppta av intet ont anande personal! Dålig uppfostran och kriminalitet går alltså hand i hand.

Den andra incidenten som inträffat nyligen är starkare kopplad till universitetet. Ett fikarum och ett laboratorium vandaliserades under en helg (det har inte sagt något om specifika maskiner. Vi vet alltså inte om det var just PCR maskinen eller kaffemaskinen som attackerades, men det går ju att gissa). Någon hade enligt rykten även lämnat ett meddelande om mordhot på brottsplatsen. Det viskades om en galen doktorand. Jag säger, vilken doktorand är inte det?

Hanging around

2009-09-21T16:22:00.002+02:00

Stoppa pressarna

2009-09-18T16:53:00.003+02:00

Wow, fick just veta att om man har en resistent maginfektion kan man få bajslavemang. Då får man be en släkting bajsa i en låda och sen stoppar dom in det i ens tarm så man får en bra flora som konkurrerar ut den resistenta opportuniststammen. Älskar sånt! Biologisk krigsföring- i kroppen.

Måste sluta

2009-09-08T16:16:00.002+02:00

Fick berättat om den äckliga parasiten som äter upp fisktungor, sväller upp och ersätter den. En uppsvälld parasittunga med ögon. Man kan ju undra varför jag googlade det, man kan ju undra varför jag läste om alla dehär äckliga djuren och man man ju nu i efterhand komma ihåg varför man bara tycker om däggdjur.

/selektiv

Anpassa dig!

2009-09-08T11:20:00.004+02:00

I fikarummet snackades det om färjan som sjönk i filippinerna igår, om att det var stiltje och att det antogs att problemet var "ett hål i skrovet".

Jag (trött, sur, försöker pigga upp stämningen): Jaha, hål i skrovet, låter ju ganska sjöodjur.

Alla: Hallå det finns ju inga sjöodjur!

Lunch-chat

2009-09-07T15:24:00.004+02:00

För ett tag sen träffade jag en kemist som jobbade inom skönhetsindustrin. Hon bekräftade vad jag misstänkt: all "vetenskap" som används för att promota skönhetsprodukter är dravel som marknadsföringsavdelningarna drömmer ihop.

Detta tills trots kan det låta såhär när två naturvetare chattar på lunchen:
biologen says:

dog nästa på åhlens. kunde inte ens köpa ögon-rynkkräm för de kostade kring 600kr!!! gud! har inte förstått magnituden tills nu. köpte till slut en för 320 som är fuktkräm för ögonlock, hatar migsjälv nu

kemisten says:

hahahaahaahahhaa

biologen says:

plus hittade kvittot på ansiktstvätten jag köpte efter min facial - hade ljugit för mig själv. den kostade 370!

kemisten says:

jag dör

biologen says:

jag ba "den kostade väl 300"

kemisten says:

tänk hur många öl det blir!

biologen says:

vilken rynkis skulle du köpa?

kemisten says:

jag har en, den heter typ myokine eller nåt och är från apoteket, vichy-serien.

kostade typ 280 spänn tror jag

biologen says:

aha! vichy fick jag ett gratisprov på ansiktskräm, den är jättebra TROR JAG hur vet man det det är ju en kräm liksom

kemisten says:

hahaahaha

biologen says:

hade du trott dethär för 5 år sen va, att vi skulle msna tips om rynkkräm!

kemisten says:

hahahhaahahahahhaahahhaahhaahahhaha

JAG DÖR!

Phire walk with me

2009-09-04T10:10:00.002+02:00

Phire: en ständig källa till glädje. Ska be Finnzymes om en nörd t-shirt med loggan!

Post-vacation

2009-09-01T21:33:00.004+02:00

Hej bloggen!

Tre veckors semester var det bästa jag gjort sen jag började doktorera tror jag. På mitt översiktsschema för sommaren hade jag skrivit att jag skulle läsa artiklar och böcker (de "roliga" som man inte hinner läsa annars eftersom de inte är direkt relevanta just då). Det gjorde jag inte. Jag läste inte en endaste sida av en endaste kemi-artikel. Ha! Första semesterveckan tänkte jag rätt mycket på labbet (mest på att dö av/i labbet). Tredje veckan tänkte jag noll på labbet. Efter en timme tillbaka på jobbet kom min nya doktorand-kollega och frågade om vi hade trifenylfosfin, en av den oorganiska kemistens mest basic kemikalier, och jag fick gräva djupt in i hjärnan innan jag fick upp en struktur till namnet. Åh ljuva semester, tack för att du fick mig att glömma trifenylfosfin!

Tyvärr är detta nu old news och idag översvämmades universitetet av nya studenter som ser alldeles för unga ut för att det ska vara lagligt att sätta dem i ett labb. Ny termin, nya rants här på forskarens hårda lott!

Freebie

2009-08-28T11:38:00.003+02:00

Flämt! Jag hör glas krossas, sedan blir det tyst, sedan kommer kollegan in med famnen full av rundkolvar och undrar om vi vill ha lite vinkaraffer innan BMC service krossar resten av dem (de var tydligen oönskade?). Min dröm! En massa labbglas hemma! Äntligen en perk med att jobba på labb.

Tillbaka på labbet

2009-08-25T16:31:00.004+02:00

"We've made great medical progress in the last generation. What used to be merely an itch is now an allergy" — Anonymous.

Kul att jag tycker att citatet ovan är hysteriskt. Labbet googlar bort ångesten med quotes nu när fönstrena inte går att öppna här på tredje våningen (förmodligen inte en slump).

I'm out of here!

2009-07-15T21:17:00.003+02:00

Nu går kemisten på semester. Förhoppningsvis ska jag inte tänka på kemi alls på (gasp!) tre veckor. I augusti är jag tillbaka med den raka och utlämnande serien "Stäng alla forskningslab!". Vi ses då!

(Semesterläsningen!)

(semesterstämning i labbet = en tuborg i ismaskinen)

Ghost town

2009-07-09T14:59:00.004+02:00

Kära blogg, varför har jag övergivit dig?!
Jo förstår du, mycket har hänt. Först var det workshop, disputation och konferens och sen var det fuck-up på fuck-up i labbet och impending doom och sånt (återkommer kanske om detta).
I vilket fall som helst, nu har jag lugnat ner mig lite och släpar mig igenom sista veckan innan semestern. Juli i universitetslokaler är inte direkt uppåt-tjack för motivationen. Lämnar man avdelningens trygga famn och går ut i korridorerna kan man se tumbleweed rulla förbi (åtminstone om man kisar). Förra året stannade alla klockor i byggnaden på tio i tolv (sant!) lite efter midsommar. Det var nästan fånigt talande. Mellan cirkus 20:e juni och 15:e augusti har alla seniorer och all administrativ och teknisk personal semester. Institutionen befolkas enbart av doktorander som a) har löjligt hög arbetsmoral, b) borde ha mer resultat, c) måste handleda sommarstudenter. Jag faller in i kategori b+c. Eftersom alla som har något att säga till om lämnat skutan är det helt omöjligt att få maskiner fixade, viktiga dokument påskrivna, fakturor redovisade osv i all oändlighet. Alla mail man skickar möts av auto-replies om att vederbörande kommer tillbaka 24 augusti. Som sagt, jag räknar ner till semestern.

panikattack!

2009-07-02T16:21:00.005+02:00

HELL. Har spillt massa formalin på handen och nu kliar det där! Och när jag labbade började det dessutom sticka i ögat! VARFÖR orkade jag inte labba i dragskåpet, SATAN! Nu kommer jag att bli blind och jag känner hur FA molekylerna bara äter sig in till lymfsystemet för att sprida sig till hela min kropp så jag får en allegisk chock/mina extremiteter ploppar av. Skit!!!

Det enda bra som hände igår:

2009-07-02T14:29:00.004+02:00

Det enda som fick mig att inte vilja dö igår var att eppendorfställen matchade varann samt att man ser att det är synd om mig klart och tydligt (allt här ska analyseras).

Tillbaka till bakterigruvan igen då.

300 rader data

2009-06-15T15:03:00.002+02:00

Krampaktigt tag om kaffekoppen.

Fin!

2009-06-03T14:44:00.001+02:00

Theremin

2009-05-31T21:46:00.002+02:00

Det ska byggas thereminer här på bloggen! Häng på?

Naturvetare och husdjur

2009-05-26T09:38:00.004+02:00

Fantastisk bild som illustrerar tankeexperimentet Schrödingers katt (här)

Lyssnade på ett program från BBCs "In Our Time" (som jag skrivit om tidigare) igår. Den här gången var temat "the measurement problem" inom fysik. Mycket snack om Schrödingers katt, även om jag tycker fysikerna misslyckades med att förklara ett egentligen inte så krångligt koncept (typiskt fysiker!).
Det är bestämt sedan länge att min första katt ska heta Muggen, men min andra ska definitivt heta Schrödinger. Akademikernördigt to the power of ten, och man får in s-ljudet som mamma insisterar på måste finnas i kattnamn!

James Watson: state of the ART!

2009-05-08T16:33:00.005+02:00

För er som missade James Watson på studentaftonen för något år (och bryr er), kila över till BMC i Lund Tisdag den 12 Maj, då mannen själv håller föredrag i Fernströmssalen 10:10-11:00. Titeln för föredraget (State of the art lecture!) är "My More than 50 Years Involved with Cancer Research".

Föredraget är öppet för allmänheten och gratis, men platserna är mycket begränsade, så dyk upp tidigt.

Magneto

2009-05-07T22:12:00.005+02:00

Bättre sent än aldrig: Du som inte var på den nu legendariska kemi-showen kan titta längtansfullt på bilden ovan och försöka återskapa magin i ditt huvud.

Gårdagens doktorand-snackis: Jessica berättar om hur hon brukar känna att det rycker i metall-hårspännena när hon ligger under NMR:en (för närvarande min bästa maskin!) och "tunar proben" (ingen av oss vet riktigt vad det innebär). Neat!

(Bakgrund för folk som inte är lika förtjusta i NMR:en som jag: NMR:en är en maskin som har en för jävla stark magnet. Enligt reglerna får man inte ta med sig stora metallföremål eller kontokort och liknande in i NMR:ens rum. I moderna NMR:er är magneten avskärmad så att den mest agerar under och över maskinen, men enligt anekdoter från det gamla gardet flög typ skiftnycklar genom rummet back in the day!)

Ful-shock!

2009-04-29T15:46:00.004+02:00

Idag låg detta nummer av den för mig tidigare okända tidningen Lab Times i fikarummet. Jag satte så att säga keffet i vrångstrupen. Jag vet inte var jag ska börja (typsnittet?!? Den obehagligt oretucherade närbilden?!? Allt?!?).

Jag rekommenderar er starkt att gå in på tidningens hemsida (den har funnits i två år!!!) och klicka på "back issues" för en uppfriskande blick på de tidigare omslagen.

Teaser:

Aftermath

2009-04-20T22:38:00.006+02:00

Sen sist:

- Kemi-showen blev en strålande succé! Vetenskapskollektivet Acid 'n' Base riktar sitt tack till alla inblandade. Förhoppningsvis kan vi få upp lite bilder vad det lider.

- Ville visa några bilder från vardagen på min avdelning. De hemsnickrade lapparna nedan hittas på toaletten. "Do not forget to flush"? Jag är mållös. Trodde inte vetenskapsmannen var riktigt så disträ. Eller anal (hihi) nog att sätta upp lappen ifråga. I köket finns ungefär dubbelt så många som talar om hur man använder diskmaskinen, men jag fick skumma blickar när jag försökte fota dem.

- On a lighter note: Köpte denna charmiga Darwin-byst på utställningen om densamme på Natural History Museum i London för några veckor sen. Gotta luv. Observera bården av djur runt foten!

Att kanske bli blind

2009-04-08T13:05:00.005+02:00

På tal om panik i labbet så minns jag min dödsångest när jag råkade stirra på uv-bordet (de eviga agarosgelerna igen) utan ögonskydd och trodde att jag skulle bli blind och googlade i en halvtimme under vilken jag hann läsa om hur "det tar 6-9 timmar innan det börjar bränna i ögat, man ser sämre och till slut blir man blind". Jag blev inte blind. Men det fick jag ju inte veta förrän 6-9 timmar senare. Men det finns ju fler chanser!

Acid Burn

2009-04-07T22:02:00.003+02:00

Edit: Aha! Efter att ha bild-googlat "Acid burn" vet jag nu att det är namnet på Angelina Jolies karaktär i hackers! Kanske dags att se den?
Skriver även upp Acid Burn jämte Wolfram och Molybden på listan över potentiella namn på min förstfödda.

Excitement of the day

2009-04-07T21:38:00.004+02:00

(Mitt ben imorgon?)

Jaha! Dagens mest spännande händelse var när jag spillde en blandning av metanol och ammoniaklösning över benet.
Händelseförloppet i detalj:
1) Fick panik och trodde att jag skulle dö.
2) Tog av mig skor, strumpor och tights i labbet ("remove contaminated clothing" står det ju alltid i säkerhetsföreskrifterna).
3) Övervägde att spola benet i nödduschen. Kom ihåg att nödduschen inte har något avlopp*. Bestämde mig för duschen på handikapptoan istället.
4) Gick in och lämnade tights och skor på kontoret muttrande om att jag spillt metanol på benet. Min handledares respons: "Ojdå! Skål!" och sen "Det blir nog bra med det". Jag (surt): "Ska gå och skölja benet....".
5) Duschade benet. Det såg ut som vanligt.
6) Gick omkring barbent hela dagen och oroade mig för att huden skulle frätas bort i efterhand.

*Det finns nämligen regler om att man inte får ha golvbrunnar i labb. Då finns det ju risk för att folk spolar ner en massa kemikalier i avloppet. Avlopp i diskhon går dock bra. Suck.

Jag hatar naturen

2009-03-26T15:21:00.004+01:00

Idag har jag haft på mig en tröja som var infesterad med larver/larvlik/larvbajs- eller ägg/tomma puppor. Jag vill nu ta livet av mig, vet inte om jag kan leva med äcklet som just nu är nerpulat i -80 C frysen. Det värsta är att när jag googlade maläten kom det bara upp modebloggar och modetips och ACNEs nya heta dress ungefär. JAG VILL VETA HUR MAN UTROTAR DEM!

Update: hittade en dam över 50 hon hade alla svar (det har dom alltid)

The oh no moment

2009-03-24T16:08:00.003+01:00

Acid 'n' Base!

2009-03-23T21:39:00.002+01:00

En teaser inför kemi-showen! Excitement!
Den 15e april händer det!

Månadens skitliv: mitt

2009-03-18T11:55:00.004+01:00

Finn cirka trettio fel. Ledtråd: de innebär en halv dags extra arbete.
Det måste finnas någon trollramsa man kan säga över PCRmaskinen innan man startar den, det här är ju helt godtyckligt! Någon som vet?

Månadens maskin: EVAPO MIX

2009-03-17T17:25:00.007+01:00

Den här godingen har gruppen brevid oss dragit upp. Tyvärr hade den 30 potentiella läckor (ie funkade inte). Den står kvar i ett av ödelabben (ingen har råd att ha labb i akademiska hus flashiga lokaler, hälften av huset står tomt) och där lär den stå, i urminnes tider, till dammet lägger sig i tjocka lager och alla som jobbar här har dött.

Sweet dreams

2009-03-12T22:41:00.002+01:00

Bakgrundsfakta: Jag jobbar med syntes av molekyler med potentiella anti-malaria egenskaper.

To the point: I gårdagens mardröm skulle jag precis påbörja mitt projekt och snackade med en läkare som skulle ha hand om malaria-studierna.
Hon: "Bla..bla..bla.. och så måste du ju infektera digsjälv med malaria, för studien pågår ju inne i din kropp...det kommer göra ont och ha ännu ej utredda sidoeffekter och förkorta ditt liv med ungefär tio år...bla...bla".
Jag: "Men det har ingen sagt till mig?! Jag trodde det räckte med ett blodprov och sådär?".
Hon: "Nej nej, såhär går det alltid till, och nu har du ju redan sagt ja till projektet så nu kan du inte dra dig ur, då kommer ingen i vetenskapsvärlden vilja jobba med dig igen".
Sen dök min handledare upp och jag grät och panikade och han var helt oförstående och bara "det här kommer bli jättebra!".
Vaknade och blev själaglad över att malaria-studierna in real life kräver noll av mitt blod.

Tror det här markerar fas två i min doktorand-ångest, innan har jag mest drömt om att jag har dragskåpet hemma och att jag spiller kvicksilver i labbet.

Out of america

2009-02-23T11:27:00.001+01:00

Aj aj aj. Skämmigt att inte ha skrivit något på tre veckor. Jag skyller på jetlaggen.

Er kemist är nu tillbaka i fosterlandet. All in all, NYC var sweet men det är inte fy skam att vara hemma heller. Tänkte bara passa på att ge Amerika en sista släng av slander-sleven medan jag kommer ihåg.

Enligt mina källor (varav majoriteten inte var amerikaner) är amerikanska kemisters ursprung ungefär som följer:
- Amerikanska ungdomar vill inte plugga kemi, de vill få riktiga jobb och läser därför engineering, law och business.

- De losers som ändå ger sig in i naturvetenskapen får ingen vidare utbildning eftersom universitetssystemet är till för att göra dem till goda medborgare som kan lite av varje, typ kemi och filosofi.

- Få amerikaner vill/är bra nog för att doktorera i kemi. Istället är majoriteten av doktoranderna kineser, indier eller sydamerikaner.

- Av de som doktorerat i USA verkar få intresserade av att fortsätta som post docs, alltså kommer de flesta post docs från Europa (eftersom européer ser USA som vetenskapens förlovade land).

Akademins näringskedja i ett nötskal!

Science Show

2009-02-18T16:59:00.004+01:00

Jag och kemisten har på sistone snackat om hur vi borde ha en dramatisk science show. Sen kom jag på att allt som har med biologi att göra tar minst 60 minuter så det får bli en kemishow. Sen kom vi på att allt som har med kemi att göra är giftigt, men eftersom the kemist är så smart kommer vi hitta något som inte dödar omedelbart i alla fall. Problemet nu är: vad ska vi göra? Alltså, calling out:

Hur ser den ideala kemishowen ut (förutom rök och eld)? Vill man veta vad som händer och varför, eller bara att saker ska bubbla?

Bäst förslag vinner...eppendorfrör? Eller torris kanske?

Arbetsskada: hypokondri

2009-02-11T15:48:00.004+01:00

Idag har min labb-inducerade hypokondri rasat för fullt. Jag hade 63*10^5 neutrofiler i 5 ml blod (jag brukar ha kring 20) och mitt TLR4 uttryck var högre än på patientens. Det låg på 100 och brukar ligga på 60.

Inse faktum: jag är döende. Det bästa är att jag känner mig inte det minsta förkyld så det måste vara något riktigt allvarligt (om du ser mig på stan, spring).

Sanningens ögonblick blir imorgon när jag kör adaptorerna till TLR4- är de ur fas är det kört. Då är de igång med att förbrukas ie signalera ie farväl grymma värld.

Det finns faktiskt två personer i Lund som forskar på mossa

2009-02-10T15:17:00.003+01:00

När Tara Moshizi var veckans internetkonsument på PSL tipsade hon om ett you tube klipp där levermossa sprutar ut sina spermier rätt upp i luften framför en hänförd publik.

Nattens dröm:

2009-02-10T10:37:00.003+01:00

Att jag hajade till och såg på mitt schema att jag inte hade några lektioner på torsdag och blev lite glad men sen tänkte jag "Men åh, jag har ju inga schemalagda aktiviteter längre, jag har ju ett JOBB"

Idag var jag här 7:40 och trodde att jag skulle vara ensam men icke, det var packat med folk här (why!?).

nightmare on SHIT street

2009-02-09T15:01:00.004+01:00

Imorse skulle jag upp och göra en jätteviktig grej på labbet med ett rör nyodlade bakterier och dessutom extra tidigt (vara där 7:20!) alltså vakande jag 40 tusen gånger under natten och drömde mardrömmar som:

1. Åh nej istället för att igår sätta på bakterierna i Luria broth hällde jag i 10xPBS NEJ dom kommer vara döda när jag kommer dit NEEJ

2. Flämt, åh NEJ bakterieröret sprängdes av trycket när jag centrifugerade för det var en osynlig spricka i det och nu är allt förstört!

osv

Nu har jag ätit lunch, det blev pulversoppa, MUMMA!

Intermission: labbild

2009-02-06T13:14:00.004+01:00

Så kan ett flashigt labb och en substratavdelning se ut (i...BIOPOLIS!).

/trött människa

Dieselkaffe

2009-02-04T03:33:00.003+01:00

INTE starkt nog.

Blev så excited av biologens förra inlägg att jag måste bifoga några kommentarer!

1.) Fick en gång (i fikarummet) höra att genomsnittet antal läsare för en svensk doktorsavhandling är sju! Och betänk då att det inkluderar opponenten, din handledare, betygskommittén (tre pers, man får ju hoppas att åtminstone två orkar läsa avhandlingen de ska betygsätta) och eventuell stackare som ska fortsätta på projektet. Det blir alltså en person kvar, antagligen din morsa.

2.) För nästan fyra år sedan arbetade jag för första gången på en riktig forskningsavdelning (ett två månaders sommarprojekt). Det var avdelningen för oorganisk kemi och den karaktäriserades av något av en macho-stämning. Aside: inget mot hur det är inom organisk kemi där kukmätning av typen "Min flash-kolonn är större än din!", "Jag stannar längre än du på kvällarna OCH jobbar helger!" är mer regel än undantag. Anyway, en viktig del av machokulturen var kaffet. Kaffet skulle vara starkt. För jävla starkt. "Det är inte kaffe och man inte kan flyta en hästsko på det" som min handledare brukade säga. Första gången jag försökte mig på att brygga kaffe gjorde jag det allvarliga misstaget att inte fylla filtret ända upp och fick syrliga kommentarer och grymtningar som tack. Needless to say vågade jag aldrig brygga kaffe mer.

SOM ATT någon kommer att läsa min avhandling (om jag hade en alltså)

2009-02-03T09:29:00.003+01:00

Förra veckan hade jag stresspanik så jag läste massor på New Scientists Last word blog. Någon från u-landet england hade skrivit in och undrat om något visste vad det var för svart gunk som dök upp i kranar och dusch. Så var det en radda med kommentarer där folk spekulerade och sen ett ultralångt inlägg som löd ungefär: well actually, I did my PhD on this gunk och en lång föreläsning som otroligt nog INTE avlutades med ett trugande av avhandlingen (det klipptes säkert bort, "far too offensive"). Ho ho ho, jag skrattade gott och såg i min framtid hur kanske jag en dag, efter ändlösa nätter skummandes på bloggar, får användning av min avhandlings kunskap. Då ska jag fanimej tvinga mina offer att läsa den.

För övrigt har jag kaffevecka nu dvs genomlider helvetet på jorden. Jag kom på det fem i tio imorse och fick panik- det visas ingen nåd för den som glömmer sätta på kaffet och man hör hur marken skakar av naturvetarhovarna typ fem i. Jag hann dock så jag lever än, men fear not jag har 8 kaffetillfällen till att glömma bort innan veckan är slut. Det värsta är att en gång fick jag skit för att jag bryggt för STARKT kaffe! Skandal! Ett, det var inte ens starkt det var normalt och två, respekt för ditt yrke akademiker, du kan ju inte erkänna att kaffet är för starkt!

Skälet till att det blir ett långt inlägg är att internet just nu pajat på labbet. Alla är extremt upprörda.

My man Charles

2009-01-28T03:08:00.003+01:00

(Passande bild som jag hittade genom att bild-googla darwin)

En sak till bara: BBC:s serie om Darwin är så himla fin! Det bästa är när de snackar om ryktet som går bland zoologi-professorer på UCL som säger att Grant blev mobbad i vetenskapsvärlden för att han var gay! Lyssna här.

(surt inlägg)

2009-01-28T02:57:00.005+01:00

Ok, den här veckan står biologen för det extatiska och det exotiska medan jag bidrar med grå vardag och surhet. Hade ju precis börjat komma på fötter med projektet och tänkt jobba arslet av mig sista två veckorna och vad händer? Såklart blir jag sjuk. Har idag bevisat för migsjälv att sprängande huvudvärk, yrsel och tolkning av icke-medgörliga nmr inte är en kul kombo. Pls gud låt mig bli bättre tills imorgon.

Det enda jag orkade göra igår var att måla naglarna med ett nytt nagellack som jag köpt i budget-meckat fulton street ($2!). Det torkade löjligt fort, undrar hur? Det måste innehålla något lösningsmedel som är förbjudet i den civiliserade världen, typ diklorometan? Måste gå till botten med detta vid tillfälle.

Nej, nu måste jag lägga mig ner.

(Extatiskt inlägg)

2009-01-27T19:03:00.004+01:00

Jag kom hem och la min biofilm i badkaret

Förra veckans naturprogramsupplysning

2009-01-27T16:39:00.003+01:00

Precis såhär kan det se ut i verkligheten!

Jag såg ett naturprogram där Richard Attenbourgh var i en luftballong och upptäckte att fladdermössen flög tre kilometer upp för att fånga stora moln av malar som utyttjar tropiska vindar till att blåsa iväg till ett nytt ställe.

"Fyfan ingenstans får man vara ifred", tänkte jag då (ergh, hatar insekter med päls...). Fast jag är ändå lite imponerad att ett moln av små malar svävar omkring tre kilometer upp (fast varje gång jag tänker på det påminns jag om alla äckliga nackdelar med insektsmoln 3 km upp i luften).

Jag glömde visst

2009-01-26T17:14:00.002+01:00

Jo, för det roligaste med forskarresan till Singapore var ju att forskningscentrat hette Biopolis. BIOPOLIS!!

Singapore i ett nötskal och exalterad nörd

2009-01-26T09:25:00.007+01:00

1. Cool poster! Gjorde att man kände sig lite tropisk och våghalsig. Självklart fanns inte en mygga i hela stan för allt är så besprutat att bara de segaste djungelträden överlevt (jag såg seriöst inte en insekt under veckan där. Eller jo en blomfluga som blev uppäten av en ödla).

2. Ebolavirusets kristallstruktur (förlåt, en subenhet saknas den rymdes inte på bilden)!

3. "Åh, två döda kineser från bodiesutställningen, morbidt!" tänkte man från avstånd men sen såg man att det var färg, inte lik.

4. Bonus: en ödla (jag är faktiskt biolog ok)!

Imorgon: Jag fotar plagget från myrornas skyltfönster som ser ut som biofilm! Jag skriver ett extatiskt inlägg om hur jag ska klä ut mig till biofilm vid nästa maskeradtillfälle!

Take a chance take a chance

2009-01-22T12:55:00.004+01:00

Så läser man att några britter har samlat ihop ett gäng wall street brokers och kollat på deras fingrar, och är ringfingret längre än pekfingret chansar de mer, stannar längre i branchen och är mer framgångsrika. Ringfinger-pekfinger skillnaden är enligt källan även en indikation på hur mycket testosteron man utsattes för i fosterstadiet, långt ringfinger=mycket testosteron.

Jag frågar mig: why? Det vill säga, finns det inget mer värt att studera?

Tillägg: Hatar testosteronrelaterad forskning. Kommer knappast ena vår planet

Happy MLK-Day!

2009-01-19T17:07:00.003+01:00

Idag är det helgdag här i amerikat. Det är nämligen Martin Luther King Day! Jag jobbar såklart ändå, chemistry waits for no woman.

Jag har ju lyckats vara här i the US två och en halv månad utan att trashtalka amerikanerna på bloggen, men nu är det dags. Lågt kemi-värde på följande anekdot, men det scorar högt i "local colour"-katergorin (observera brittisk stavning, ha!).

Min professor (som är invandrad från sydamerika) berättade hur han i samtal med en av de andra professorerna (amerikanska) på universitetet sagt att han tyckte att det europeiska hälsovårdsystemet nog var bättre än det amerikanska. En hetsig diskussion utbröt eftersom professor 2 bara inte kunde tro att något var bättre i Europa än i USA. Till slut frågade min professor om hon varit i Europa. Det hade hon inte.
Min professor: "Obviously she thought that when you arrive at the airport i Paris, you just wave a ten-dollar-note and people will come running to treat you like a queen!"

Detta om detta.

Cosy!

2009-01-14T16:47:00.003+01:00

Som vanligt går det skit med min ligand så jag vill ta upp något annat istället. Precis innan jul körde jag nämligen mitt allra första COSY spektrum (lite sent, jag erkänner, men bättre sent än aldrig). COSY spektrumet har inte bara det finaste namnet, det är också en för jävla smart metod. Ett vanligt NMR är en-dimensionellt men COSY är två-dimensionellt, vilket leder till att man får info inte bara om vilka olika protoner som finns i molekylen utan också vilka protoner som är grannar och "känner av varandra". This rocks!

Ville egentligen visa er mitt eget spectrum, men mjukvaran som jag redigerar det i vill inte vara med idag så jag fick sno ett från internet (mitt var mycket finare!)

Ett COSY för menthol, från www.sciencesoft.net

(Note för icke-kemister: NMR är en skitbra analysmetod som hjälper en att ta reda på vad fan det är man har kokat ihop i labbet. Oftast.)

Idag är det för övrigt så jävla kallt i NYC. Och fredag ska blir den kallaste dagen på fuck knows hur många år. Hur ska det här gå?

Laddar hårt

2009-01-13T10:23:00.003+01:00

04:22 påbörjas min resa, imorgon "bitti". Jag har gjort noggranna förberedelser; skrivit ut en packe artiklar, samlat ihop fickminnen att lägga alla presentationer som jag förmodligen kommer att spontanbeordras att hålla, fått halsinfektion så jag mår skit. Är förbannad över halsinfektionen. Skithals. Men jag låtsas att jag åker till sanatorium med havsluft för att bota min tbc så känns det bättre.

Metro hånar mig. Dom ba "lycka till att bli frisk med jetlag ahhahahaha"

Naturvetare on the run: Singapore

2009-01-09T12:25:00.003+01:00

Nästa onsdag åker ett gäng från labbet till Singapore i en vecka. Ingen vet varför eller vad vi ska göra där, men professorn har ett labb där.
Jag ska avlägga detaljerad rapport varje kväll (livslögn och dessutom utan laptop för min är död) om hur crazy vetenskapen är i asien!
Jag ska fota alla coola maskiner!

Först trodde jag Singapore var ett u-land men det var på 80talet så det enda kvar att göra (det är dödsstraff på allt utom hor=reducerat kulturliv) är att äta skitmycket mat, den lär vara god där. Men jag är mest peppad på att kolla live imaging mikroskopet som de tydligen har där: man kan filma celler! Jag vill filma neutrofiler som äter bakterier! Ja!

En bekant har en punkarkompis där som kan visa mig runt sa han, men jag vet inte vad ska jag se typ gator utan skräp?

Den vetenskapliga metoden

2009-01-08T18:30:00.002+01:00

Dagens övning i den vetenskapliga metoden:

Observation: Vattenbadet till evaporatorn luktar agar-platta (= apa, för er som aldrig behövt odla bakterier).
Sannolik orsak: Bakterie infestation eftersom badet inte diskats sen Lincoln var president. Dags för en "Din mamma jobbar inte här"-lapp?

DIY: ditt eget favoritprotein

2009-01-06T18:15:00.006+01:00

Ena halvan av vårt labb är antique. Där kan man hitta designade ekstolar, gamla viktvågar och uråldriga glasflaskor. I kemikalieskåpen finns det kvarglömda burkar sen jag vet inte när, och när jag letade efter ampicillin häromdagen hittade jag alla aminosyror. Kul! Vill äta dom men det står att man inte får.

Någon pallade inte mer

2009-01-06T18:11:00.004+01:00

Hittade klotter på labbet igår (!!). Naturvetarklotter. Någon hade FULLSTÄNDIGT tappat kontrollen.

Post-jul tips: Giant microbes!

2009-01-06T16:37:00.002+01:00

I Sverige må det vara helgdag men på Brooklyn College är det back to normal efter nästan två veckor utan kemi (who am I kidding, ja jag jobbade i mellandagarna). I just detta ögonblick sitter jag och försöker uppbåda entusiasm inför dagens uppgift: en skitstor flash-kolonn i diklorometan och ammoniak. Går sådär.

Julen var dock sweet. Jag är en lycklig kemist som har världens bästa bästa vän som gav mig en fantastisk present: En gosig malariaparasit! En miljon ggr större än the real deal och riktigt lik. Kolla vad söt den är! De ledsna ögonen!

Malaria - the cuddly variety

Plasmodium Falciparum - in the flesh

Kolla in www.giantmicrobes.com! Jag vill ha alla. Och man kan köpa flerpack i en petriskål! Biologen, you're gonna love this!

Blandad kompott

2008-12-19T16:01:00.002+01:00

Detalj från labbets interiör. Pretty great.

Några snap-shots ur mitt liv på sistone:

- Hängde med en kär vän (Icke-naturvetare. Jag har i princip inga naturvetarvänner. Bara mina två smashing kollegor och den förträffliga biologen då. Väljer att inte kommentera detta faktum.) för någon vecka sen. Bland annat hade vi följande konversation.
Jag: "Jag tror inte på det här med förnyelsebara energikällor. Allt kommer ändå gå åt helvete."
Min vän: "Ibland är det svårt att veta om du ger uttryck för ditt vetenskapliga kunnande eller bara din allmänna cynism?"
Jag: "De göder varandra!"

- Det här är tredje dagen utan fungerande dragskåp (se nedan). Igår fick jag världens huvudvärk på eftermiddagen och var 100% övertygad om att jag var lösningsmedelsförgiftad och skulle dö (kemist och hypokondriker, den sämsta kombon?). Memo to self: Ammoniaken trivs bäst i dragskåpet!, Reply to self: Tell me something I don't know!

- Det har visat sig att anledningen till att vi inte får arbeta i dragskåpen är att vi inte ska utsätta arbetarna som "kontrollerar" ventilationssystemet för några ångor (känns osannolikt eftersom dragskåpen är avstängda, eller?). Alltså finns det noll omtanke för oss forskare bakom förbudet, vilket jag naivt trodde.

- Min kollega här har en student (en medelålders judisk kvinna) som bakar kakor åt honom minst en gång i veckan. Vi är alla övertygade om att hon uppvaktar honom, men han tror att hon "bara är snäll". Igår kom beviset: hjärtformade muffins! Kan det bli mer obvious?

All for now!

The final frontier

2008-12-17T16:32:00.003+01:00

"Haha nu har vi praktiskt taget bajsat inför varann"
Rumskompisen när hon överlämnar sitt urinprov till mig för jag behöver kontroller till min formaldehyd-analys.
Bild: biokemister på McGill på 1920talet.

Tillägg: Det är jävligt pinsamt att gå omkring och be folk kissa i rör åt en för man behöver kontroller till sin studie. Jag hatar det.

Fashion attack!

2008-12-12T16:33:00.010+01:00

<

OMFG!!!

Min professor har en Vivienne Westwood klänning som hon brukar ha på Nobelfesten! Och hur den kom i hennes ägo är "en lustig historia"!! Herregud. Min hjärna smälte ner såpass att jag i hysteri skrek "VA JAG ÄLSKAR HENNE JAG HAR EN KJOL" (eller nä inte det om kjolen men det var nära). Av något skäl susade "jag kanske får ärva den om hon dör hon har ju bara söner undrar om hon dör snart" blixtsnabbt genom skallen på mig.

Det är bara för att hon är läkare i grunden, en naturvetare skulle aldrig ha en viv dress.

/chockad biolog

Chemistry is a Mix Tape

2008-12-12T16:07:00.004+01:00

Jag känner att bloggen behöver ett mer populärkulturellt inslag. Detta tänkte jag råda bot på genom att starta en liten serie. För ett tag sen försökte jag göra en blandskiva med kemiskt tema. Helst ville jag ha ett grundämne-tema, men det visade sig snabbt vara lite väl snävt (tydligen inspirerar inte grundämnen till stora musikaliska prestationer, can't see why?) så jag fick bredda det hela lite. Trots detta lyckades jag inte skrapa ihop så många låtar, men nu gör jag ett nytt försök här.

Då kör vi! Låt numero uno är en klassiker, och handlar faktiskt om ett grundämne (eller? vet inte vad mr cobain skulle säga om den tolkningen). You guessed it! Nirvanas Lithium!

Overprotected

2008-12-10T15:55:00.006+01:00

(Di-tert-butyl dicarbonate gör ingen glad. Inte mig i alla fall. Bild från wikipedia)

Jaha. Nu hittade jag en artikel som visar att det här med Boc-protection tydligen är helt onödigt i syntesen av min ligand. Men åh! Där har vi två (eller är det tre?) veckor av mitt liv som jag aldrig får tillbaka. Memo to self: Dubbelkolla ALLTID vad handledaren säger.

Wired science-youtubeiana

2008-12-06T20:34:00.008+01:00

Jag har fastnat helt på wired science´s videoklipp med Top 10 kemi, biologi och fysik videos. För att inte nämna det ultimata havsodjuret den frillade hajen med axlotl-gälar!
/biologen

Top 10 biologi
Top 10 kemi
Top 10 fysik

Do the ATP synthase

2008-12-05T17:10:00.002+01:00

Ännu en överbliven spillra från min tid som biokemist: På en kurs hade vi ett grupparbete där varje grupp skulle sammanställa en presentation om ett protein (snacka om fantasilös uppgift). Min grupp blev tilldelade ATP syntas. Ett rätt kungligt protein om ni frågar mig. En av snubbarna i gruppen hittade följande video med fyra glada japaner som gör "the ATP synthase dance". Lite för nördigt till och med för mig, men håll till godo:

(snubben i mitten är tydligen gamma subenheten och de tre runt om är beta subenheter. Men var är alfa subenheterna? och delta?)

Electroclash-lab 2

2008-12-05T09:49:00.002+01:00

Hej kemisten! Denhär fina bilden googlade jag fram från wiki som exempel på sk electroclash-färgning. Eosinet är rosa (färgar eosinophila delar av dellen dvs cytoplasman) och Haematoxylinet är blålila (färgar nukleinsyror dvs cellkärnan). Gelehallonen på bilden är röda blodkroppar, som ju saknar cellkärna. Så fina!

Färgningen har som allt annat (nästan) att göra med syra-bas skit ja du vet.

Nu- I´m all work!

/biologen

i ♥ my work

2008-12-05T04:26:00.008+01:00

It's been a long time coming. Men nu är väntan över. Biologen gjorde det, nu gör jag det. En dag i livet som kemist, behändigt paketerad i bite-size chunks:

9:00 Tar tunnelbanan mot jobbet. Nobelpriset here I come!

9:10 Stämningsbild från tunnelbanan

10:00 Äntligen på jobbet. Damn you, metropolitan transport! Notera inredningen, inget har ändrats sen 60-talet.

12:00 Fan. Det skulle ju bara ta en timme att starta den här reaktionen. Om folk hade ställt saker där de skulle vara vill säga... För jag har ju inget bättre att göra än att leta efter rundkolvar. Bitterheten växer.

12:30 Någon sätter upp en lapp om att dragskåpen ska stängas av (se förra inlägget). Bitterheten når max.

13:30 De andra går på lunch. Men jag måste ju hålla ett öga på reaktionen. Lunch vid datorn alltså. Ger upp hoppet om nobelpriset och surfar på e-bay.

14:30 Kollar till reaktionen. Den ser glad ut. Kanske kommer uppnå något idag ändå?

16:00 Får ångest över hur länge jag hängde på e-bay och gör lite TLC.

18:00 Analyserar gårdagens reaktion med NMR. Wtf? Såhär skulle det ju inte se ut? Vad är det jag har syntat egentligen?

19:00 Har de andra doktoranderna gått hem? Nähä. Stannar väl lite till då. Banan-paus!

20:00 Skulle ju renat och kristalliserat produkten från reaktionen idag också... Fuck this shit. Hejdå labbet!

chemistry phds die younger

2008-12-03T19:46:00.003+01:00

Idag dök det mystiskt upp anslag på alla lab-dörrar. Det var ett health and safety notice om att alla dragskåp kommer vara avstängda 16-28 december för maintenance! Vad fan! Ännu ett tecken på hur teknisk och administrativ personal tror att vi forskare (läs: vi doktorander) inte jobbar när det inte är termin. Hur kan det ta två jävla veckor att kontrollera dragskåpen? Om man gör det ett dragskåp i taget borde det ta typ 20 minuter? Lappen avslutas med uppmaningen "Do not work in fume hoods during this time!" (= jobba inte alls om man är synteskemist).
Jag stormade skitsur in till min spanska kollega och frågade om det var ett skämt or what. Hans respons: "Well, in theory, we cannot work in the fume hoods" (rycker på axlarna). Alltså, business as usual, vi fortsätter jobba fastän labbet kommer fyllas av en härlig blandning av giftiga, cancerogena och om inte annat illaluktande gaser. Grattis!

Electroclash-lab

2008-11-25T18:25:00.003+01:00

Favoritbordet i labbet- eosinhörnan. Det enda rosa inom 5 mils onkrets. Här kan man färga sina snittade organ tills man får eksem i armvecken (läs jag) och det ekar fisherspooner mellan väggarna.
/b

Organismer i burkar

2008-11-25T18:18:00.002+01:00

Här är en bild från mitt labb då. Nä jag skojar. Men det kunde ha varit! Det var paketpris, 1 kr stod det på burken. Borde ha köpt den i somras, men nej nej jag var för snål. Underbar försäljningsteknik myrorna i simrishamn eller var det nu var har i alla fall! Kan man inte få en njure i en burk kan man åtminstone ha ett litet låtsasfoster!

/b