9:00 Tar tunnelbanan mot jobbet. Nobelpriset here I come!
9:10 Stämningsbild från tunnelbanan
10:00 Äntligen på jobbet. Damn you, metropolitan transport! Notera inredningen, inget har ändrats sen 60-talet.
12:00 Fan. Det skulle ju bara ta en timme att starta den här reaktionen. Om folk hade ställt saker där de skulle vara vill säga... För jag har ju inget bättre att göra än att leta efter rundkolvar. Bitterheten växer.
12:30 Någon sätter upp en lapp om att dragskåpen ska stängas av (se förra inlägget). Bitterheten når max.
13:30 De andra går på lunch. Men jag måste ju hålla ett öga på reaktionen. Lunch vid datorn alltså. Ger upp hoppet om nobelpriset och surfar på e-bay.
14:30 Kollar till reaktionen. Den ser glad ut. Kanske kommer uppnå något idag ändå?
16:00 Får ångest över hur länge jag hängde på e-bay och gör lite TLC.
18:00 Analyserar gårdagens reaktion med NMR. Wtf? Såhär skulle det ju inte se ut? Vad är det jag har syntat egentligen?
19:00 Har de andra doktoranderna gått hem? Nähä. Stannar väl lite till då. Banan-paus!
20:00 Skulle ju renat och kristalliserat produkten från reaktionen idag också... Fuck this shit. Hejdå labbet!
2 kommentarer:
ÅÅÅÅÅh så fint! Jag gillar ditt labb! Genast inser jag hur lite jag får gjort på en dag! Fan! Måste börja fota alla mina dagar så det känns som om jag gör mer.
for the record: kanske jag borde tillägga att detta är en sjukt produktiv dag. Hade det varit från labbet i sverige hade det varit: svara på e-mail i 3 timmar, lunch, beställer kemikalier i 2 timmar, surfar, börjar rätta en labrapport, får panik och kör ett IR-spektrum, går hem tidigt.
Skicka en kommentar