Out of america

Aj aj aj. Skämmigt att inte ha skrivit något på tre veckor. Jag skyller på jetlaggen.

Er kemist är nu tillbaka i fosterlandet. All in all, NYC var sweet men det är inte fy skam att vara hemma heller. Tänkte bara passa på att ge Amerika en sista släng av slander-sleven medan jag kommer ihåg.

Enligt mina källor (varav majoriteten inte var amerikaner) är amerikanska kemisters ursprung ungefär som följer:
- Amerikanska ungdomar vill inte plugga kemi, de vill få riktiga jobb och läser därför engineering, law och business.

- De losers som ändå ger sig in i naturvetenskapen får ingen vidare utbildning eftersom universitetssystemet är till för att göra dem till goda medborgare som kan lite av varje, typ kemi och filosofi.

- Få amerikaner vill/är bra nog för att doktorera i kemi. Istället är majoriteten av doktoranderna kineser, indier eller sydamerikaner.

- Av de som doktorerat i USA verkar få intresserade av att fortsätta som post docs, alltså kommer de flesta post docs från Europa (eftersom européer ser USA som vetenskapens förlovade land).

Akademins näringskedja i ett nötskal!

Science Show

Jag och kemisten har på sistone snackat om hur vi borde ha en dramatisk science show. Sen kom jag på att allt som har med biologi att göra tar minst 60 minuter så det får bli en kemishow. Sen kom vi på att allt som har med kemi att göra är giftigt, men eftersom the kemist är så smart kommer vi hitta något som inte dödar omedelbart i alla fall. Problemet nu är: vad ska vi göra? Alltså, calling out:

Hur ser den ideala kemishowen ut (förutom rök och eld)? Vill man veta vad som händer och varför, eller bara att saker ska bubbla?

Bäst förslag vinner...eppendorfrör? Eller torris kanske?

Arbetsskada: hypokondri

Idag har min labb-inducerade hypokondri rasat för fullt. Jag hade 63*10^5 neutrofiler i 5 ml blod (jag brukar ha kring 20) och mitt TLR4 uttryck var högre än på patientens. Det låg på 100 och brukar ligga på 60.

Inse faktum: jag är döende. Det bästa är att jag känner mig inte det minsta förkyld så det måste vara något riktigt allvarligt (om du ser mig på stan, spring).

Sanningens ögonblick blir imorgon när jag kör adaptorerna till TLR4- är de ur fas är det kört. Då är de igång med att förbrukas ie signalera ie farväl grymma värld.

Det finns faktiskt två personer i Lund som forskar på mossa

När Tara Moshizi var veckans internetkonsument på PSL tipsade hon om ett you tube klipp där levermossa sprutar ut sina spermier rätt upp i luften framför en hänförd publik.

Nattens dröm:

Att jag hajade till och såg på mitt schema att jag inte hade några lektioner på torsdag och blev lite glad men sen tänkte jag "Men åh, jag har ju inga schemalagda aktiviteter längre, jag har ju ett JOBB"

Idag var jag här 7:40 och trodde att jag skulle vara ensam men icke, det var packat med folk här (why!?).

nightmare on SHIT street

Imorse skulle jag upp och göra en jätteviktig grej på labbet med ett rör nyodlade bakterier och dessutom extra tidigt (vara där 7:20!) alltså vakande jag 40 tusen gånger under natten och drömde mardrömmar som:

1. Åh nej istället för att igår sätta på bakterierna i Luria broth hällde jag i 10xPBS NEJ dom kommer vara döda när jag kommer dit NEEJ

2. Flämt, åh NEJ bakterieröret sprängdes av trycket när jag centrifugerade för det var en osynlig spricka i det och nu är allt förstört!

osv

Nu har jag ätit lunch, det blev pulversoppa, MUMMA!

Intermission: labbild

Så kan ett flashigt labb och en substratavdelning se ut (i...BIOPOLIS!).

/trött människa

Dieselkaffe

INTE starkt nog.

Blev så excited av biologens förra inlägg att jag måste bifoga några kommentarer!

1.) Fick en gång (i fikarummet) höra att genomsnittet antal läsare för en svensk doktorsavhandling är sju! Och betänk då att det inkluderar opponenten, din handledare, betygskommittén (tre pers, man får ju hoppas att åtminstone två orkar läsa avhandlingen de ska betygsätta) och eventuell stackare som ska fortsätta på projektet. Det blir alltså en person kvar, antagligen din morsa.

2.) För nästan fyra år sedan arbetade jag för första gången på en riktig forskningsavdelning (ett två månaders sommarprojekt). Det var avdelningen för oorganisk kemi och den karaktäriserades av något av en macho-stämning. Aside: inget mot hur det är inom organisk kemi där kukmätning av typen "Min flash-kolonn är större än din!", "Jag stannar längre än du på kvällarna OCH jobbar helger!" är mer regel än undantag. Anyway, en viktig del av machokulturen var kaffet. Kaffet skulle vara starkt. För jävla starkt. "Det är inte kaffe och man inte kan flyta en hästsko på det" som min handledare brukade säga. Första gången jag försökte mig på att brygga kaffe gjorde jag det allvarliga misstaget att inte fylla filtret ända upp och fick syrliga kommentarer och grymtningar som tack. Needless to say vågade jag aldrig brygga kaffe mer.

SOM ATT någon kommer att läsa min avhandling (om jag hade en alltså)

Förra veckan hade jag stresspanik så jag läste massor på New Scientists Last word blog. Någon från u-landet england hade skrivit in och undrat om något visste vad det var för svart gunk som dök upp i kranar och dusch. Så var det en radda med kommentarer där folk spekulerade och sen ett ultralångt inlägg som löd ungefär: well actually, I did my PhD on this gunk och en lång föreläsning som otroligt nog INTE avlutades med ett trugande av avhandlingen (det klipptes säkert bort, "far too offensive"). Ho ho ho, jag skrattade gott och såg i min framtid hur kanske jag en dag, efter ändlösa nätter skummandes på bloggar, får användning av min avhandlings kunskap. Då ska jag fanimej tvinga mina offer att läsa den.

För övrigt har jag kaffevecka nu dvs genomlider helvetet på jorden. Jag kom på det fem i tio imorse och fick panik- det visas ingen nåd för den som glömmer sätta på kaffet och man hör hur marken skakar av naturvetarhovarna typ fem i. Jag hann dock så jag lever än, men fear not jag har 8 kaffetillfällen till att glömma bort innan veckan är slut. Det värsta är att en gång fick jag skit för att jag bryggt för STARKT kaffe! Skandal! Ett, det var inte ens starkt det var normalt och två, respekt för ditt yrke akademiker, du kan ju inte erkänna att kaffet är för starkt!

Skälet till att det blir ett långt inlägg är att internet just nu pajat på labbet. Alla är extremt upprörda.